Från tanke till verkligeht
När man börjar ett projekt av den här magnituden så är det väldigt mycket att tänka på. Hur mycket skruv behöver jag ha igentligen? Reglar, dimension och hur många. Vart ska jag ha elen, hur får jag till X, hur fäster jag Y, hur målar man in Z?
Frågorna snurrar runt i huvudet, man vill ju inte göra fel, inte de som kostar varken tid eller pengar. Så man måste försöka vara på bollen, hela bollen. Om man som vi vill ha hemleverans så vill man inte missa att beställa halva lasten.
Så när man maj för ungefär fyra månader sedan kom på att korridoren som vi ska bygga kommer inte ha något fönster. Det blir ju mörkt och trist när barnen stängt sina dörrar, men det är högt till tak. Så att klämma in ett fönster ovanför dörren kommer ju att gå fint.
Sagt och gjort, gamla, riktigt gamla, fönster införskaffades. Handblåsta rutor med spröjs fick det bli. Så behövdes det ju en låda i regelverket för att fästa dessa fönster som inte har en egen karm.
Sedan gick det ytterligare lite tid, men så var det då till sist dags. Dags att se om dom där planerna och iden som fans för fyra månader sedan gick att förvkliga, hade det mätts rätt? Gick det att bygga på sättet som var planerat, stämde verkligheten överens med iden. Skulle det tilltänkta virket räcka, var dimensionen rätt?
Enda sättet att få svar på de frågorna var att sätta upp allt.
Enda sättet att få svar på de frågorna var att sätta upp allt.
Nu är detta projekt skrämande nära att bli avklarat.
